Lukt

Det finns många möjliga förklaringar till att vattnet luktar illa, många av dem är naturliga. Bland annat jord, lera och sjövatten kan ställa till det. Järn, humus och svavelväte kan också generera illaluktande vatten. I en vattenanalys mäts lukt med hjälp av näsan, oftast vid 20 °C men ibland vid 50 °C. En estetisk anmärkning ges om lukten är tydlig men svag, vilket pekar på yttre påverkan. Om lukten är tydlig på ett sätt som innebär att vattnet inte kan drickas, eller till och med anses vara "uppenbart motbjudande", bedöms vattnet som otjänligt.

Varför luktar vattnet illa?

Ruttna ägg och ett gott glas vatten går inte hand i hand, men för vissa luktar det ändå så när de slår på vattenkranen. Svavelväte kan vara orsaken. Ämnet uppstår oftast som en gas i djupborrade brunnar. Någon hälsorisk finns inte, men trevligt tycker nog ingen att svavelväte är.

Ytterligare möjliga förklaringar till att vattnet luktar illa är mangan och järn. Även metallernas lukt, som kan vara direkt motbjudande, aktiveras i kontakt med syre. Järn och mangan kan utöver lukt även skapa svårborttagna avlagringar i rörsystem, varmvattenberedare och på sanitetsporslin. Hos små barn kan vatten med riktigt höga halter orsaka förgiftning.

Humus i vatten luktar och smakar illa, men är ofarligt att få i sig genom mat och dryck. Den vanliga orsaken till humus i dricksvatten är att ytvatten har trängt in i systemet och fört halvt nedbrutna organiska ämnen med sig. Det händer oftare efter kraftig nederbörd och kan vara ett problem som kommer och går.

Vattenanalys ger svar om illaluktande vatten

Det är viktigt att reda ut orsaken till problemen, för att hitta en effektiv lösning. Lukt pekar på förorening och påverkan av något slag, men här har vi bara tagit upp en handfull av alla möjliga förklaringar. Beställ en vattenanalys från oss och få professionellt sammansatt information om ditt vatten. Har du frågor och funderingar är du välkommen att höra av dig till oss!