pH är det värde som styr flest andra saker i vattnet. Det avgör hur hårt vattnet går åt rören och om det går att filtrera bort järn och mangan. Därför är det första man tittar på i ett provsvar.
pH visar om vattnet är surt, neutralt eller basiskt. Skalan är brantare än den ser ut: pH 6 är tio gånger surare än pH 7 och hundra gånger surare än pH 8. Ett litet steg är alltså en stor förändring. Dricksvatten från egen brunn bör ligga mellan 6,5 och 9,0. Bäst för rören är 7,5 till 8,5.
pH avgör tre saker på en gång. Hur mycket vattnet angriper koppar, zink och betong. Om järn och mangan går att filtrera bort – vid för lågt pH fungerar inget järnfilter, och mangan kräver ännu högre pH än järn. Och hur vissa ämnen uppträder i vattnet, till exempel om svavelväte luktar eller inte. Ett filter som köps utan att pH är känt är ett filter som köps på chans.
pH ingår i alla kemiska analyser, men värdet ändrar sig när vattnet står i kontakt med luft. pH stiger något under transporten, så laboratoriets siffra ligger ofta lite högre än det verkliga värdet vid brunnen. Lämna därför in provet snabbt, och läs alltid pH tillsammans med alkaliniteten.
Lågt pH höjs med ett avsyrningsfilter med kalkbaserad massa, som samtidigt höjer alkaliniteten. Är vattnet mycket surt behövs en starkare massa eller en doserande lösning. Högt pH är ovanligt i svenskt brunnsvatten och beror oftare på en felinställd anläggning än på råvattnet.
En vattenanalys är första steget innan filter väljs. Då kan analysresultatet tolkas i sin helhet och rätt åtgärd anpassas efter just din brunn.
Mellan 6,5 och 9,0. Bäst för rör och installationer är 7,5 till 8,5.
Järnet hinner inte fällas ut inne i filtret när vattnet är för surt. Mangan kräver ännu högre pH än järn.