Ett järnfilter jobbar i två steg: först görs det lösta järnet om till partiklar, sedan fastnar partiklarna i filtret. Att båda stegen fungerar hänger på vattnets pH och på vad mer som finns i vattnet.
Järnet får först möta syre, antingen genom luft eller genom ett filtermaterial som skyndar på reaktionen. Då bildas små rostpartiklar. Dessa fastnar i filterbädden, som med jämna mellanrum spolas ren och skickar järnet till avloppet. Vid höga halter, eller när det också finns mangan, kan filtret behöva mer hjälp än bara luft.
Nästan alla järnfilter som inte levererar har en av tre orsaker: för lågt pH, järn som är bundet till humus, eller järnbakterier som sätter igen filtret. Ett filter som väljs bara utifrån järnhalten, utan att pH, mangan och humus tagits med, fungerar därför sällan i längden – även när utrustningen i sig är bra.
Analysen behöver visa järn, mangan, pH, alkalinitet och färgtal innan filtret väljs. Utöver kemin behövs husets toppflöde. Ett filter som klarar en kran klarar inte automatiskt dusch och tvättmaskin samtidigt.
Se till att pH är rätt innan filtret installeras, och kontrollera att brunnen klarar det vattenuttag som filtrets rengöring kräver. Sköljvattnet behöver dessutom ett avlopp. Ta prov efter installationen, och kontrollera järnhalten igen efter ett år när allt satt sig.
En vattenanalys är första steget innan filter väljs. Då kan analysresultatet tolkas i sin helhet och rätt åtgärd anpassas efter just din brunn.
Vissa gör det, men mangan kräver högre pH för att fällas ut. Filtret måste vara valt och inställt för mangan, annars passerar det.
Ja. Filtret spolar sig rent med jämna mellanrum och sköljvattnet måste kunna ledas bort. Brunnen behöver också klara det tillfälliga uttaget.